dikt….
man är kär, och livet bär. för allt de där, e vad jag är.
men sen en dag så tar kärleken slut, ens liv, ens själ, ja allt suddas ut.
du tar fram en kniv och långsamt börjar skära,
du har lidit för mycket och orkar inte längre bära.
du känner hur blodet rinner, och att du långsamt försvinner.
all ilska, all sorg, och att den onda sidan vinner.
känner dina tårar mot ditt likbleka ansikte,
du är trött på allt skit, och all falsk förnekelse.
tårar och blod börjar samlas till en flod,
orkar inte längre andas och har tappat allt sitt mod.
stackars lilla flicka, klockan bara drog,
mot hennes död, för hon har ej fått mod.
nu sover flickan och kommer ej vakna sen,
hon vill känna sig saknad, men har tyvärr ingen vän.
